Kyrkoruiner.se

Lyse kyrkoruin ligger inte så långt från färjeläget på Lysekilssidan i Bohuslän och kallas även för Lyse gamla kyrka. Den nuvarande Lyse kyrka ligger bara ett stenkast bort och syns på några av bilderna i albumet. Det är dock lite missvisande att bara kalla ruinen för den gamla kyrkan, eftersom det faktiskt har funnits flera generationer av kyrkor på platsen.

Den äldsta kända kyrkan var en medeltida stenkyrka som omnämns första gången i biskop Eysteins jordebok från 1391, då Bohuslän fortfarande tillhörde Norge och kyrkligt hörde till Oslo. Kyrkan kan dock ha varit betydligt äldre än så. Inne i dagens ruin finns en skadad gravvård av kalksten, formad ungefär som ett kistlock, som har daterats till 1100- eller 1200-talet. Det gör det troligt att det fanns en kyrka på platsen redan då.

Den medeltida kyrkan var betydligt mindre än ruinen som finns här idag. Invändigt var den omkring 19 meter lång och sju meter bred och vid den västra gaveln stod ett rödmålat trätorn. Kyrkorummet hade bland annat ett tunnvälvt tak med målade bibliska motiv och läktare både i väster och längs den norra sidan. Under början av 1700-talet utförde dekorationsmålaren Christian von Schönfeldt flera målningsarbeten i kyrkan.

Trots underhåll och ombyggnader blev den gamla kyrkan så småningom både förfallen och för liten för den växande församlingen. Den revs därför när en betydligt större kyrka uppfördes på samma plats. Den nya kyrkan stod färdig år 1851 och det är murarna efter den kyrkan som idag bildar Lyse kyrkoruin. Allt från den medeltida kyrkan försvann däremot inte. Mittpartiet av ruinens västra gavel är fortfarande en del av den äldre kyrkan, vilket innebär att det faktiskt finns medeltida murverk kvar mitt i den betydligt yngre ruinen.

Det är en av de största kyrkoruiner jag hittills har besökt. Murarna står fortfarande kvar nästan i sin fulla höjd och det är framför allt taket och kyrkans inredning som saknas. När man står inne i ruinen får man därför fortfarande en väldigt tydlig uppfattning om hur stort själva kyrkorummet var. Sakristian på norra sidan är dessutom fortfarande bevarad under tak och har senare bland annat använts som bårhus.

En detalj jag fastnade för var att man tydligt kunde se var läktaren hade suttit och hur stor den varit. Det tidigare bjälklaget har lämnat tydliga hål i de bakre väggarna och dessa går att se på några av bilderna i albumet. Sådana detaljer tycker jag är intressanta eftersom det blir betydligt lättare att föreställa sig hur byggnaden såg ut när den fortfarande användes som kyrka.

Kyrkan fick dock ett ganska kort liv. Söndagen den 14 februari 1909 drabbades den av en brand och kyrkan ödelades. Efter branden diskuterades det om de kvarvarande murarna skulle rivas, men bland annat riksantikvarien Sigurd Curman och församlingens kyrkoherde Ernst August Rhedin arbetade för att ruinen skulle bevaras. Ruinen konserverades senare och finns därför fortfarande kvar idag.

Istället för att återuppföra den brandskadade kyrkan byggdes dagens Lyse kyrka på en ny plats strax nordost om den gamla kyrkogården. Den nya kyrkan stod färdig 1912 och ligger ungefär ett femtiotal meter från ruinen. Det gör att man på samma plats kan se både den gamla kyrkoruinen och den kyrka som ersatte den efter branden.

Den gamla kyrkogården runt ruinen har medeltida ursprung och används fortfarande. När jag var där fanns många nya gravar, men också flera betydligt äldre gravar och gravhällar i varierande skick. Bland annat finns en gravhäll från 1677 på kyrkogården. Inne i själva ruinen ligger dessutom den medeltida gravvården från 1100- eller 1200-talet som nämndes tidigare. Kyrkogården har senare utvidgats flera gånger och idag finns flera olika kyrkogårdsdelar runt den gamla och den nya kyrkan.

Det var också tydligt att ruinen fortfarande används. Hela det gamla kyrkorummet var fyllt med bänkar och idag används Lyse kyrkoruin under sommarhalvåret bland annat för gudstjänster, dop och vigslar. Det är alltså inte bara en ruin som bevarats som ett historiskt monument, utan på sätt och vis fortfarande ett fungerande kyrkorum – fast utan tak. Ruinen har omkring 80 fasta bänkplatser och kan vid behov ge plats åt ännu fler besökare.

Trots allt detta kunde jag tyvärr inte riktigt känna historiens vingslag när jag besökte ruinen. Den kändes helt enkelt för ny för mig, vilket kanske inte är så konstigt eftersom huvuddelen av byggnaden faktiskt är från mitten av 1800-talet. Samtidigt ändrar vetskapen om att delar av den medeltida kyrkan fortfarande finns kvar i västra gaveln min bild av platsen lite. Här har människor gått till kyrkan under många hundra år och minst tre olika kyrkobyggnader kan knytas till området.

Vill du däremot se en riktigt stor kyrkoruin med nästan fullhöga murar, en vacker och gammal kyrkogård och dessutom den nuvarande kyrkan alldeles bredvid tycker jag absolut att du ska besöka Lyse kyrkoruin. Även om den inte gav mig samma känsla av ålder som vissa betydligt mer sönderfallna eller övergivna ruiner gjort är den imponerande genom sin storlek och genom hur mycket av själva kyrkobyggnaden som fortfarande står kvar.